Stagflation

Stagflation är ett ekonomiskt begrepp som kan låta komplicerat, men det handlar egentligen om en situation där två problem uppstår samtidigt i ekonomin: hög inflation och hög arbetslöshet. Inflation betyder att priserna på varor och tjänster stiger, vilket gör att det blir dyrare att leva. Samtidigt innebär hög arbetslöshet att många människor har svårt att hitta jobb. När dessa två saker händer samtidigt kan det kännas extra tufft för både företag och privatpersoner.

Vad är stagflation?

Stagflation betyder att ett land har en ekonomisk situation där man samtidigt upplever låg tillväxt, hög arbetslöshet och hög inflation. Normalt sett tenderar inflation att minska vid lågkonjunktur eftersom efterfrågan sjunker, men vid stagflation sker det motsatta – priserna fortsätter att stiga trots att ekonomin saktar ner. Ordet stagflation är en sammanslagning av orden stagnation och inflation. För att ett land ska anses vara i stagflation krävs en längre period av både ekonomisk stagnation och ihållande inflation. Kortvariga svängningar i BNP (bruttonationalprodukten) eller inflation räknas alltså inte som stagflation. Recession är ett annat uttryck för ekonomisk stagnation – eller nedgång i ekonomin – och en allmän definition av recession är att BNP (bruttonationalprodukten, det vill säga värdet av alla varor i tjänster som produceras i ett land) minskar två kvartal i rad eller mer.

Orsaker till stagflation

Stagflation kan uppstå av flera olika anledningar, men de vanligaste orsakerna är: 

1. Utbudsbrist
   Om det blir brist på viktiga resurser som energi eller råvaror kan produktionskostnaderna öka kraftigt. Ett exempel är oljekriserna på 1970-talet, där minskad oljeproduktion ledde till högre priser på både produktion och transporter och den ekonomiska tillväxten dämpades.
2. Expansiv penningpolitik
   När en centralbank sänker räntan under en längre period ökar penningmängden i samhället, vilket driver upp inflationen. Om ekonomin samtidigt inte växer i samma takt kan det leda till stagflation.
3. Finanspolitiska åtgärder
   Om staten försöker stimulera ekonomin genom stora bidrag och subventioner kan det öka efterfrågan på varor och tjänster, vilket driver upp inflationen. Om åtgärderna samtidigt inte skapar tillräckligt många nya jobb eller stor ekonomisk tillväxt kan stagflation uppstå.

Fördelar med att samla alla lån i ett bolån

• Fullt ränteavdrag
• Lägre ränta och sänkta månadskostnader
• Bättre villkor
• Färre fakturor och dolda avgifter
• Bättre kreditvärdighet
• Tryggare privatekonomi

Till ansökan

Så påverkar stagflation dig och din privatekonomi

Stagflation kan ha en negativ effekt på privatekonomin eftersom både inkomster och levnadskostnader påverkas. När ekonomin saktar ner kan företag tvingas minska sin personalstyrka. Det leder till sämre löneutveckling, färre jobbmöjligheter och högre arbetslöshet. Inflationen gör att priser på mat, energi och andra varor stiger, och för hushållen kan det därför bli svårare att få pengarna att räcka till. Om Riksbanken höjer styrräntan för att bekämpa inflationen kan det bli dyrare att låna pengar, och kostnaderna för bolån och andra krediter ökar.

Så påverkar stagflation bolånemarknaden

Stagflation har en direkt inverkan på bostadsmarknaden eftersom det blir svårare att både köpa och äga en bostad.

• Minskad köpkraft
  Hög arbetslöshet och låg löneutveckling gör att färre har råd att ta stora bolån, och då minskar efterfrågan på bostäder.
• Högre räntor
  För att bekämpa inflationen höjer Riksbanken ofta styrräntan. Det innebär att bolånen blir dyrare och att många hushåll får ökade boendekostnader.
• Fallande bostadspriser
  När färre har råd att köpa bostäder och fler tvingas sälja kan priserna på bostadsmarknaden sjunka. 

Den som redan har ett bolån med bunden ränta kan dock gynnas, eftersom inflationen minskar värdet på lånet över tid. Men för nya köpare och hushåll med rörliga räntor kan stagflation innebära en tuff ekonomisk period.